(Turm)oil

2015-02-20

Höstens beslut av Opec (läs Saudiarbien) att inte försvara priset för olja genom att minska sin produktion har fått stor påverkan inte bara på oljepriset, utan har i högsta grad också styrt händelseutvecklingen på andra tillgångsslag. Mer om detta senare, inledningsvis hade jag tänkt att ägna mig åt den nya ordningen som nu råder kring investeringar i oljerelaterade tillgångar. Grafen nedan är ett försök att förklara industridynamiken som nu råder. ​För att förstå prisutvecklingen måste vi skilja på "lifting cost" och "development cost"​. Lifting cost är den kostnad som är förknippad med att utveckla de resurser som oljebolagen redan investerat i. Givet den stressade situationen som många företag (och stater) nu befinner sig i, så kommer de befintliga tillgångarna att användas fullt ut, eftersom det ger ett positivt bidrag bolagens kassaflöde. Problemet uppkommer när nytt kapital skall investeras. Develoipment costs skiljer sig åt väsentligt, mellan regioner och är i hög grad kopplat till vilken typ av oljefyndighet man avser att investera i. De gula staplarna syftar till att försöka illustrera hur stor skillnad investeringskostnaderna är mellan olika projekt i de olika regionerna. En stor del av dagens fyndigheter är olönsamma på det nuvarande låga marknadspriset för olja. Som framgår av grafen så är det egentligen inte motiverat att göra nyinvesteringar i Nordsjön och i amerikansk landbaserad produktion på nuvarande nivåer.

Lifting cost & development cost, oil investments

Graf 1: Lifting cost & development cost, oil investments
Källa: olika

Aktörerna på oljemarknaderna har varit snabba på att anpassa sig till de nya förutsättningarna. De produktionspunkter som möter avkastningskraven på de låga priserna som råder i nuläget tas ur bruk. I grafen nedan ser ni förändringen i antalet aktiva landbaserade riggar i USA.

Baker Hughes US Oil rig count

Graf 2: Baker Hughes US Oil rig count
Källa: Baker Hughes & Bloomberg

Samtidigt som i princip samtliga sektorer på världens börser utvecklas starkt så har de energiberoende företagen återupplevt 2008 på nytt. I grafen nedan har jag vägt ihop värdering och kursutveckling för de 6 största norska oljeserviceföretagen för att få en bild kring hur mycket negativt som investerare tagit höjd för i aktiepriset.

Norsk oljeservice

Graf 3: Norsk oljeservice
Källa: Norron

Från maj 2008 till februari 2009 så föll dessa bolag som grupp betraktat med 59,7%. Från september 2013 fram till januari 2015 var korrektionen 57,3%. Ser vi på värderingen i förhållande till bokförda värden (P/BV) så kan vi konstatera att vi nu står något lägre än vad vi gjorde mitt under brinnande finanskris på hösten 2008.

Värdering norsk oljeservice

Graf 4: Värdering norsk oljeservice
Källa: Norron

En annan observation värd att notera är den allt starkare amerikanska valutan. Skiftet i de kvantitativa lättnaderna från USA till Europa har naturligtvis varit det viktigaste skälet till att US$-index stärkts så kraftigt. Som jag valt att visa i graf 5 bör man också vara uppmärksam på att försvagningen i oljepriset sammanfallit med en förstärkning av den amerikanska valutan.

Brent spot & USD index

Graf 5: Brent spot & USD index
Källa: Bloomberg

Det borde vara sannolikt att den extrema förtstärkningen av dollarn konsolideras om vi drar slutsatsen att fallet i oljepriset stannat upp.

Det kraftiga fallet i oljepriset har också medfört fallande långsiktiga inflationsförväntningar i USA (marknadskommentarer januari 2015). Vi har argumenterat för att det är sannolikt att FED tar det lugnt med räntehöjningarna eftersom inflationsförväntningarna är på 20-års lägsta. Grafen nedan visar på en hög korrelation mellan fallande oljepris och inflationsförväntningar i USA. Stärks oljepriset ytterligare från dessa nivåer, bör man vara uppmärksam på stigande inflationsförväntningar och därmed tidigarelagda räntehöjningar.

Brent spot & 5-årig inflationsförväntan USA

Graf 6: Brent spot & 5-årig inflationsförväntan USA

Jag tyckte att det var passande att återigen diskutera oljepriset i mina marknadskommentarer. Skälet till det är att man skall vara uppmärksam på en eventuell motrörelse, efter en så kraftigt negativ utveckling. Stiger oljepriset igen finns det skäl att ifrågasätta den allt starkare dollarn, inflationsförväntningarna kan återigen bli något centralbanker bör vara uppmärksamma kring, samt inte minst så finns det förmodligen mycket goda avkastningsmöjligheter i de större eneergiberoende börsbolagen.

Med vänlig hälsning,
Ulf Frykhammar

Det här är en produktblad. En fonds historiska avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Värdet på fondandelarna kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.